Offren för det värsta justitiemordet i Sverige i modern tid får äntligen en chans till upprättelse. Två läkare åtalades 1988 för det brutala styckmordet på Catrine da Costa 1984. Enligt tingsrätten hade de styckat kroppen. Bevisningen bygger på förhör med ett vittnes mamma. Vittnet självt var vid tiden för mordet 17 månader. Fallet är ett exempel på rättsröta av värsta sorten.

Professor Anders Agell har under många år på ideella grunder engagerat sig i fallet och läkarna har nu med assistans av advokaterna Carl-Johan Vahlén och Kajsa Blomgren på Legio Advokatfirma AB stämt staten på skadestånd för hanteringen av målet. Rättegången hålls i Attunda tingsrätt denna vecka och följs av Marianne Ahrne och Rigmor Robèrt och även av Anders Carlgren som också granskar TT:s rapportering av rättegången. Tomas Eriksson är kallad till sakkunningförhör under rättegången.

Tomas Eriksson skriver på Newsmill om Gellert Tamas bok De apatiska. Tomas Eriksson skriver ”För att Tamas skulle ha haft en chans att framstå som trovärdig bland dem som brytt sig om att sätta sig in i frågan hade det varit nödvändigt att han i boken förklarat varför

1) antalet barn som var förment apatiska kom att öka från 0 till mer än fyrahundra på några få år för att därefter minska till närmare 0 igen,

2) varför tillståndet nästan enbart kom att drabba barn i flyktingfamiljer där frågan om asyl ännu ej avgjorts eller avgjorts till familjens nackdel,

3) varför endast flyktingbarn som levat tillsammans med sina familjer drabbats men inte flyktingbarn som kommit ensamma till Sverige,

4) varför endast barn i familjer som kommit från stater i forna Sovjetunionen och Jugoslavien drabbats,

5) varför inte svenska barn som varit utsatta för svåra påfrestningar drabbats.”

I Dagens Nyheter ifrågasätter även Halle Kjöller Tamas svartvita och okritiska granskning.

Socialstyrelsens preliminära rekommendationer om att nästan alla former av depressioner och ångest i första hand skall behandlas med så kallad kognitiv beteendeterapi (KBT) kommer inte att fastställas. Den slutsatsen kan man dra av en artikel i Svenska Dagbladet som vet att berätta att den kritik som inkommit mot de preliminära riktlinjerna varit massiv och att beslutet att godkänna riktlinjerna nu skjutits upp till åtminstone nästa år. (Läs mer…)

I en fråga till psykiatern.se ställer en läsare några viktiga frågor om den vetenskapliga värderingen av Kognitiv beteendeterapi. Nedan publicerar vi hennes frågor och våra svar. Tomas Eriksson skriver bland annat ”Den viktiga skillnaden mellan läkemedelsstudier och KBT-studier har inte med skattningsskalor att göra. Den viktiga skillnaden är att man i läkemedelsstudier kan ha kontrollgrupper där de ingående patienterna fått placebo-tabletter i stället för tabletter med aktiv läkemedelssubstans. Genom att varken patienten eller den som bedömer resultatet vet vilken patient som har fått läkemedlet och vilken som fått placebo kan bedömningen bli mer objektiv.” (Läs mer…)

Skoningslös kritik mot Socialstyrelsen på DN Debatt.

Tomas Eriksson skriver ”Det finns väldigt många människor som känner entusiasm över psykologiska behandlingsmetoder: inga läkemedel, inga biverkningar, angenäm behandlingsmetod där man riktigt kan få tala ut med någon som bryr sig och en känsla av att inte bara vara reducerad till en biologisk maskin som gått sönder.”

I ett oprovocerat inlägg i Läkartidningen (nr 13/2009) gottade sig psykologiprofessorerna Mats Fredrikson, Steven Linton, Jan Lisspers, Lennart Melin, Örjan Sundin, Arne Öhman och Lars-Göran Öst åt att Regeringen träffat ett avtal med Sveriges kommuner och landsting (SKL) om att anslå en snuskigt stor summa pengar (1 600 000 000 kronor) för att medelst den på modet varande psykoterapiformen KBT (kognitiv beteendeterapi) rehabilitera långtidssjukskrivna patienter med bland annat depressioner och ångest till återgång i arbetet. Herrar professorer var uppenbarligen i extas över detta beslut och kunde inte bärga sig inför nästa mål: Endast utbildade psykoterapeuter skulle få behandla patienter med KBT. (Läs mer…)

I Expressen analyseras i dag de olika lägren i debatten om Socialstyrelsens förslag till nya riktlinjer inom psykiatrin. Tidningen skriver: ”Tänker du dig psykolog- och psykiatrivärlden som ett lågmält tassande i mjuka tofflor, och milda, väna röster?

Dags att tänka om.

- Jag är så arg! Jag är så fruktansvärt arg på alla medborgares vägnar! säger docent Tomas Eriksson, specialist i allmän psykiatri.” 

Gerhard Andersson som varit med och utformat riktlinjerna förespråkar KBT, vilket Socialstyrelsen nu föreslår som främsta behandlingsmetod vid tex tvångssyndrom. Johan Cullberg ogillar liksom Tomas Eriksson detta. Där upphör dock likheterna mellan Cullberg och Eriksson. Tomas Eriksson säger till Expressen att ”jag tycker illa om KBT för att den inte är en bevisat effektiv metod. Cullberg är emot KBT för att han ser att den håller på att konkurrera ut hans form av terapi.”

Med anledning av några av mina artiklar i pressen där jag ställt mig tvivlande till påståenden om att det vetenskapliga stödet för att KBT skulle vara en effektiv behandlingsmetod för en hel rad psykiatriska sjukdomar har jag fått några förfrågningar om hur jag kan hävda detta. Jag vill därför utveckla grunderna för min skepsis här. Var och en som har anledning att granska ett vetenskapligt arbete som säger sig stödja påståenden om att KBT är en effektiv behandlingsmetod bör kontrollera om arbetet innehåller några svaga punkter enligt följande. (Läs mer…)

Regeringen satsar 1,6 miljarder på kognitiv beteendeterapi. Detta applåderas av psykologi-professorer som hävdar att det vetenskapliga stödet för behandlingen är starkt. ”Deras entusiasm för satsningen är kanske inte så svår att förstå eftersom den ger en kraftig skjuts framåt för professorernas vetenskapsområden och psyko-logins ställning i sjukvården,” skriver Tomas Eriksson, som ifrågasätter professorernas påståenden i Läkartidningen. Tomas Eriksson vill ha en seriös vetenskapliga diskussion och efterlyser fakta bakom påståendena: ”Professorer i psykologi måste givetvis kunna förväntas ha kompetens att bedöma styrkan i vetenskapliga rapporter. Den nu aktuella gruppen av professorer bör alltså stå upp till bevis för vad man påstår.”

Xanor är varunamnet för ett lugnande medel som innehåller den verksamma beståndsdelen alprazolam. Medlet säljs även under namnen Alprastad och Alprazolam. Medlet kan tyckas effektivt, men borde över huvud taget inte skrivas ut. (Läs mer…)

”Inom den psykodynamiska skolan har en lång rad irrläror lanserats. Jag tänker på 1) hur mödrar till barn med schizofreni anklagats för att ha orsakat sina barns sjukdom, 2) påståenden om att homosexualitet är en sjukdom som eventuellt skulle kunna botas med psykodynamisk psykoterapi och 3) hur kvinnor i psykodynamisk psykoterapi suggererats att påminna sig sexuella övergrepp begångna mot dem i deras barndom och hur sådana påstådda framkallade minnen använts i domstolar som bevis mot oskyldiga personer i veritabla häxprocesser,” skriver Tomas Eriksson på Brännpunkt i Svenska Dagbladet.

För en mycket stor majoritet av de människor som söker läkare för depression eller ångest är behandling med antidepressiva och andra ångestdämpande läkemedel den åtgärd som kommer i första hand. I Sverige är det långt över hundra tusen patienter som behandlas med sådana läkemedel. Det är alltså en mycket omfattande behandlingsverksamhet som det är fråga om.  (Läs mer…)

”Att locka in studerande i en utbildning där risken är stor för att de utbildade varken får arbete eller utkomst är omdömeslöst. För dem kommer det att bli en katastrof vare sig det visar sig att KBT inte är en effektiv behandlingsmetod eller att det visar sig att man kan utöva behandlingen utan utbildning.” Detta skriver Tomas Eriksson i Dagens Medicin efter att representanter för Svenska föreningen för kognitiva och beteende inriktade terapier och Beteende vetenskapliga föreningen krävt mer utbildning för KBT-terapeuter. 

Psykiatrin är för många landsting det verkliga olycksbarnet. Problemen är jättelika och det synes omöjligt att reda ut dem. Vissa landsting försöker lösa problemen genom att göra sig av med hela verksamheten. Genom att lämna den psykiatriska vården till privata entreprenörer hoppas man att konkurrensen skall klara vad den egna organisationen inte mäktat med. (Läs mer…)

Regeringen – som vill oss alla väl – har kommit överens med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att satsa den jättelika summan 1.600.000.000 kronor för att behandla personer som är långtidssjukskrivna på grund av ångest, depression eller smärtor för att de skall kunna återgå i arbete. Alla pengarna skall användas för att ge de långtidssjuka med de aktuella sjukdomarna så kallad kognitiv beteendeterapi (KBT). Detta är en form av samtalsbehandling i vilken man skall få människor att tänka i nya och sundare banor. (Läs mer…)

Svensk psykiatri har under de senaste decennierna blivit en katastrof. Psykiatrins patienter, deras anhöriga, vänner, grannar och arbetskamrater har blivit varse att psykiskt sjuka inte får den hjälp som de borde få. Polisen, socialtjänsten, försäkringskassan – alla märker de att psykiatrin gått över styr. (Läs mer…)